Det är en organisation som under många decennier reducerat dem till barnaföderskor.
Men ändå är nästan hälften av Ku Klux Klans medlemmar kvinnor.
Varför?
– Många har tröttnat på det här feministpratet och vill vara kvinnor, säger rekryteraren Vickie.
ZINC. Substantivet feminist kommer från det latinska ordet féminīnus och dokumenterades för första gången år 1872, med betydelsen en person som ”stödjer jämställdhet” eller som ”tror på social, politisk och ekonomisk jämlikhet mellan könen”.
Den definitionen känns långt borta i skogarna i Arkansas, där både män och kvinnor ryggar förfärat åt frågan ”Är du feminist?”.
Ingen svarar ja.
– En feminist är någon som tycker att allt handlar om kvinnor. Kvinnor, kvinnor, kvinnor. Visst, vi har rättigheter men av förklarliga skäl är våra rättigheter inte samma som männens, säger Vickie, 53.
Hon arbetar som rekryterare åt Ku Klux Klan och tillbringar all ledig tid ute på vägarna med maken Jay. Deras ansvarsområde är Florida och Georgia.
– Jag känner att det ordet har kidnappats. Jag vet att det låter trist men allt jag alltid velat är att vara hustru och mor. Det var vad jag ville bli och det var vad jag blev. Min roll som kvinna är att lära andra hur de bli bra mödrar, bra flickor, bra omvårdare, bra älskare, bra lärare, bra människor.
Hon sitter på en bänk i solen utanför möteslokalen och pratar. Det är så varmt att hon till sist ursäktar sig och knäpper upp uniformsskjortan och tar av sig till det svarta linnet hon har under. Hon berättar att hon ofta svettas i uniformen men att hon tycker om att bära den. Att den representerar allt hon tror på.
Bakom henne har en uppblåsbar hoppborg lockat till sig en större samling barn i åldrarna fyra till tio. Vickie tittar åt deras håll, ler och fortsätter prata.
– Jag känner att en kvinnas roll i klanen nog skulle kunna vara densamma som för en man, men för mig är det inte så. Kvinnorna har kvinnoroller. Alla barnen du ser här är med olika vuxna hela tiden. En mamma vet aldrig vilken mamma som har hand om deras barn, och det är för att vi alla är deras mammor, vi är en familj. Det är vårt jobb att uppfostra dem, speciellt flickorna, i vår tro så att de sedan kan gå ut och sprida budskapet vidare.
Även männen på gården pratar om vikten av att barnen tidigt hittar rätt väg i sin tro.
Jason Robb, klanens advokat, berättar att han på mors dag inte bara uppvaktar sin fru, utan att han även köper en ros åt sin fyraåriga dotter.
– Det är viktigt för mig att visa för henne att hon ska hitta en bra kristen man. Jag säger till henne att ”Kinley, en dag ska du växa upp och bli mamma och då ska du ha en man som respekterar dig”. Hon älskar att bli uppvaktad, säger han.
Varför tror du att klanen är populär bland kvinnor?
– För att vi slåss för familjen. Kvinnor vill instinktivt skydda sina familjer, de vill skydda sina barn, och de är bekymrade över barnens framtid, över hur skolan ändras.
Vissa av kvinnorna tar ansvaret att utbilda och uppfostra sina barn i tron till en ännu högre nivå.
Rachel Pendergraft, dotter och förmodad tronföljare till Thomas Robb, har skrivit en bok om hemskolning.
Inget av hennes tre barn har någonsin gått i vanlig skola. Rachel säger att det dels är för att försäkra sig om att de inte behöver blandas med svarta barn, även om det ”inte är så sannolikt med tanke på hur många vita som bor här”, men mest för att skolundervisningen är så dålig.
Det är för mycket propaganda i böckerna nu. Förr i tiden kunde man ha hela böcker som handlade om personerna som lade grunden för den amerikanska nationen. Nu får USA:s grundlagsfäder ett kapitel, och så handlar nästa kapitel om svartas rättigheter och nästa kapitel om feminism.
Du är inte feminist?
– Nej. Jag hatar inte män, så nej. Jag tror inte att världen skulle vara bättre om den styrdes av kvinnor.
Hon säger att samhället hon lever i i dag stärker kvinnor.
– Jag sitter inte och pratar med dig och tittar ut genom två små hål i min slöja. Ordet feminist innefattar behåbrännare och människor som hatar män. Det gör inte jag.
Rachel Pendergraft tror att kvinnor dras till organisationen just på grund av Ku Klux Klans värderingar.
– När vi pratar om allt det vi vill bevara så handlar det inte om att rädda den vite mannen, det handlar om att rädda den vita familjen, och där har kvinnor en lika viktig roll som mannen.
Vad är din viktigaste roll i livet?
– Att vara en bra fru. Tätt följd av att vara mamma.
Rachel har själv två döttrar, Charity som är 24 och Shelby som är 22 år.
De båda systrarna hade tidigare ett band tillsammans, Heritage Connection, där de spelade vit makt-musik om ariska krigare som måste rädda nationen.
Båda systrarna är på plats för konferensen men de uppträder inte längre. På bandets hemsida står det att systrarna lagt musiken åt sidan för att ”etablera starka gudfruktiga vita familjer i hjärtat av USA”.
Och mycket riktigt, Shelby går och bär på Madeleine, som är fyra veckor gammal och hennes andra barn. Charity är höggravid och suckar högljutt. Hon har gått tre dagar över tiden. På frågan om det är hennes första barn ler hon bara.
– Mitt fjärde, säger 24-åringen.
– De här kvinnorna är ariska bebismaskiner, säger Mark Potok.
Han arbetar på människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center och är en av USA:s ledande experter inom extremism och hatgrupper.
Mark Potok bekräftar klanens egna ord, att Ku Klux Klan satsar aktivt på att rekrytera kvinnor.
– Historisk sett har det varit en väldigt mansdominerad värld. Klanen på 20-talet tillät inte kvinnor, de hade andra organisationer för dem. Men de här männen är desperata efter flickvänner så de senaste 15 åren har man verkligen jobbat aktivt med att rekrytera kvinnor och få det till en grej för hela familjen. Och om du är en bra klansman så ska du göra vita bebisar.
Men ”ariska bebismaskiner” är ingen beskrivning som kvinnorna på Ku Klux Klans gård i Arkansas är villiga att skriva under på.
– Det finns inga regler att vi ska föda många barn, säger Charity Pendergraft.
– Jag vill bara bli en ung mormor.
Dock handlar väldigt många av talen som hålls på scenen om att föra rasen vidare, och det är svårt att hålla räkningen på antalet powerpointbilder som antingen föreställer blåögda bebisar eller vita gravida kvinnor.
En av de som lyssnar och nickar instämmande är Anna, en ung kvinna som inte får fotograferas.
Anna är gift med en äldre man som delar Ku Klux Klans åsikter. Hon ska föda sitt första barn inom en månad. Anna är blyg och tystlåten, men säger att hon tycker om den välkomnande stämningen på gården och att alla kvinnor är snälla mot henne.
När Rachel Pendergraft berättar från scenen att de ska ha babyshower för Annas bebis nästa vecka rodnar den unga kvinnan. Hon berättar att hennes familj bor i en annan delstat och att hon inte känner så många i området.
– Kvinnor som Anna passar perfekt in i mallen, säger Mark Potok.
– Vår erfarenhet visar att väldigt många människor på landsbygden, speciellt kvinnor, söker sig till vit makt-rörelser inte på grund av ideologi, utan för att de letar efter en känsla av samhörighet, en familj. Deras rasistiska övertygelser kommer senare.
På gården har det börjat mörkna. Den nyblivna mamman Shelby räcker över sin bebis till en man i uniform.
Fyra veckor gamla Madeleine ska snart introduceras till sitt livs första brinnande kors.